Syftet med Svensk Ventilations nya publikation: Återbruk av ventilationsprodukter, är att ge tydliga riktlinjer för hur återbruk av ventilationsprodukter kan ske på ett korrekt, säkert och energieffektivt sätt. Det ska främja cirkulärt byggande genom att visa när och hur ventilationskomponenter kan återanvändas i stället för att skrotas och på så sätt bidra till minskad miljöpåverkan genom resurshushållning.
Samtidigt betonas vikten av att undvika återbruk av gamla och ineffektiva produkter som kan leda till ökad energianvändning eller risker för hälsa och säkerhet. Dokumentet fungerar även som en gemensam kunskapsbas för branschen, från ventilationsföretag och fastighetsägare till konsulter och entreprenörer, för att säkerställa välgrundade beslut kring återbruk.
I publikationen lyfts dessutom relevanta lagar och regler som byggproduktförordningen, CE-märkning och kemikaliekrav som måste följas för att återbruket ska ske på rätt sätt.
Några viktiga punkter att tänka på när det gäller återbruk:
1. Återbruk kräver funktion och prestanda
Att rengöra och återanvända ventilationsprodukter gör nytta men bara om de fortsätter att fungera effektivt och energieffektivt över tid. Gamla och ineffektiva komponenter kan öka driftskostnaderna istället för att minska dem.
2. Bedöm alltid energiprestanda
Många äldre ventilationsprodukter drar mer energi än moderna alternativ. Det är därför viktigt att energieffektivitet beaktas vid återbruk, till exempel genom att kontrollera SFP-värde och värmeåtervinningsgrad.
3. Farliga ämnen och material
Vid återbruk är det avgörande att undvika produkter tillverkade före 1982 då de kan innehålla asbest. Äldre produkter kan också innehålla krom-VI, bly, pfas, övrig elektronik med farliga komponenter som kräver särskild hantering och dokumentation.
4. Rengöring och inspektion
När det gäller rengöring och inspektion framhåller publikationen att filtreringsmaterial inte kan återanvändas utan bör energiåtervinnas. Standardkanaler kan däremot återbrukas, förutsatt att de är hela, rena och täta. De måste dock alltid trycktestas, minst i klass C, och vid behov ytbehandlas. En noggrann visuell inspektion av spjäll, tätningar och detaljer är också nödvändig, eftersom äldre gummilister ofta är slitna och kan behöva bytas ut innan återbruk.
5. Uppgradering och CE-märkning
Vid uppgradering som till exempel byte av fläkt eller styrsystem krävs ofta en riskanalys, men CE-märkning är ofta tillräcklig om inga "väsentliga ändringar" sker.
Text: Svensk Ventilation
Läs publikationen här:
