I bostäder med självdragssystem är det tryckskillnaden mellan utomhusluften och inomhusluften som gör att ventilationen fungerar. Självdragssystemet för bort och späder ut luftföroreningar, värme och fukt som bildas inne i bostaden samt ser till att luften rör sig så att värmen fördelas och att de boende får tillräckligt med syre. Systemet tar dock också in föroreningar utifrån och från fastighetens byggnadsdelar in i bostaden och påverkar därmed dess luftkvalitet.
Tidigare när hus med självdragssystem var vanligare fanns kunskaper om hur de skulle utformas för att fungera så bra som möjligt. Då låg frånluftskanalerna i anslutning till en kakelugn, kamin eller vedspis vilket gjorde att drivtrycket blev högt. Idag är dessa värmekällor mindre vanliga och därför blir det svårare att få ett tillräckligt drivtryck för självdraget. Dessutom har kanaler och don ofta satts igen, ventiler för ersättningsluft till kakelugnar har tapetserats över och springor under dörren som fungerat som överluftdon har förstörts när boende har lagt nytt golv över det gamla.
Därför menar SWESIAQ att det är viktigt att fastighetsägare i självdragshus har goda kunskaper om sitt ventilationssystem, hur det ska rengöras och hur ofta för att få så bra funktion som möjligt.
SWESIAQs utredning slår fast att brister i självdragssystemet kan försämra innemiljön på många olika sätt, både direkt och indirekt då
- låga luftflöden ger dålig utspädning av emissioner från bostaden
- luftföroreningar tränger in i bostaden utifrån
- punktutsug är ineffektiva eller stör självdraget
- bostadens fukttillskott omhändertas inte korrekt
- bristfällig utformning/placering av uteluftdon orsakar dåligt luftutbyte, kyla eller drag
- problem kopplade till ombyggnation, underhåll, skötsel.
