Luftföroreningar påverkar vår hälsa mer än vi kanske tror, särskilt hos barn. Trots att Sverige har relativt låga halter av luftföroreningar jämfört med många andra länder i Europa, visar Folkhälsomyndigheten att nästan 80 procent av landets förskolebarn exponeras för partikelhalter som överskrider WHO:s riktlinjer. En förbättrad luftkvalitet, både inomhus och utomhus, kan därför ge stora vinster för både individ och samhälle.
Enligt myndigheten är det särskilt barn som drabbas. De rör sig mer, andas snabbare och får därför i sig mer förorenad luft i förhållande till sin kroppsvikt. Samtidigt är deras luftvägar inte färdigutvecklade vilket gör dem extra känsliga för exempelvis astma, infektioner och nedsatt lungfunktion. Luftföroreningar kan också påverka barns utveckling och kognitiva förmågor.
För att skydda barnens hälsa behöver samhället vidta flera åtgärder. Att bygga förskolor och skolor en bit från trafikerade vägar, skapa grönare stadsmiljöer och främja gång- och cykeltrafik är några exempel. Men det som sker inomhus är minst lika viktigt.
Ventilation – en avgörande faktor för inomhusmiljön
Bra ventilation spelar en avgörande roll för att minska exponeringen för luftburna partiklar, damm, kemikalier och smittämnen. Det gäller särskilt i miljöer där barn vistas som skolor, förskolor och hem. För att ventilationen ska fungera som avsett krävs både rätt utformning och regelbunden rengöring. Ett otätt eller igensatt ventilationssystem kan göra att föroreningar samlas och sprids vidare i inomhusluften istället för att vädras ut.
Det är inte ovanligt att ventilationen förbises när man pratar om barns hälsa men den kan vara helt avgörande för att minska risken för luftvägsproblem, säger Pelle Höij på RSVR.
Enligt Folkhälsomyndigheten finns det dessutom ingen säker nedre gräns för många luftföroreningar, varje förbättring i luftkvalitet har betydelse. Därför är det viktigt att se över ventilationssystemen regelbundet och att följa upp med professionell rengöring vid behov.
En fråga om jämlikhet
Barn i hushåll med sämre socioekonomiska förutsättningar är ofta mer utsatta. De bor i högre grad i områden med mer trafik, sämre inomhusklimat och färre möjligheter att påverka sin boendemiljö. Därför spelar ventilationen även en roll för att utjämna hälsoklyftor. En ren och fungerande ventilation är inte bara en teknisk fråga, det är en social investering i barns framtida hälsa.
Genom att prioritera ventilation och ventilationsrengöring i samhällsplanering, fastighetsunderhåll och skolmiljöer kan vi göra en konkret insats för folkhälsan.
Källa: Folkhälsomyndigheten
