Idag spenderar vi cirka 90% av vår tid inomhus vilket innebär att inomhusmiljön har mycket stor betydelse för vår hälsa. Inomhusmiljön påverkas bland annat av luftkvalitet, ventilation, temperatur och kemikalier och en dålig inomhusmiljö kan innebära en ökad risk för olika sjukdomar. Särskilt barn och äldre kan vara extra känsliga för dålig inomhusmiljö.
I Folkhälsomyndighetens miljöhälsorapport för 2024 framkommer att många människor har hälsorelaterade besvär på grund av dålig inomhusmiljö, särskilt i flerbostadshus i tätorter. Enligt rapporten har drygt 20% av befolkningen besvär som huvudvärk, trötthet eller irriterad näsa minst en gång i veckan.
Rapporten slår också fast att trångboddhet ökar risken för dålig inomhusmiljö, dels eftersom produktionen av koldioxid och föroreningar ökar, dels för att fler personer som lagar mat och duschar ökar mängden fukt i bostaden. Dessutom är ventilationen sällan anpassad för antalet boende. En korrekt injusterad, anpassad och rengjord ventilation leder bort fukt, partiklar, mögelsporer och kemiska ämnen från inomhusluften och leder in frisk och ren luft. Vid trångboddhet vistas dock fler personer i bostaden än vad ventilationen är dimensionerad för, vilket gör den otillräcklig.
Trångboddhet påverkar således ventilationen och en bristfällig ventilation kan både skapa för höga halter av koldioxid, fuktproblem samt spridning av sjukdomar. Därför är en effektiv ventilation särskilt viktigt i trångbodda hem för att upprätthålla en hälsosam inomhusmiljö och motverka problem som annars förvärras av den ökade belastningen.
Källa: Miljöhälsorapport 2024, Folkhälsomyndigheten
