Allergi och astma är i dag en del av vardagen för en stor del av befolkningen. Enligt Miljöhälsoenkäten 2023 uppger drygt var tredje person (32 procent) att de lider av allergiska besvär, en nivå som legat relativt stabil sedan 2007. Samtidigt har andelen med hösnuva eller allergisk snuva ökat tydligt, från 19,4 procent 1999 till 27,3 procent 2023. Astma ökar också, om än mer marginellt.
Bakom siffrorna finns en tydlig koppling till hur vi bor och vistas inomhus. Boendemiljön påverkar vilka ämnen vi exponeras för som fukt, mögel, partiklar och kemikalier och därmed också risken att utveckla eller förvärra allergier och astma. Här spelar ventilationen en avgörande roll.
När ventilationssystemen är underdimensionerade, felaktigt injusterade eller dåligt underhållna ökar risken för fuktproblem, mögeltillväxt och höga halter av luftföroreningar inomhus. Trångboddhet och täta byggnader utan tillräcklig luftomsättning förstärker problemet. Långvarig exponering för svamp och mögel kan bidra till att personer utvecklar hösnuva, astma och andra allergiska sjukdomar, särskilt hos barn och unga, där allergier är vanligast.
Samtidigt vet vi att den omgivande utomhusmiljön påverkar inomhusluften. Luftföroreningar från trafik och industri kan ta sig in i byggnader och kombineras med emissioner från byggnadsmaterial, möbler, textilier och rengöringsmedel. Kemikalier, radon och mikroplaster kan bidra till irritation i luftvägarna och ökad risk för allergi. Nya material släpper generellt ifrån sig mer kemikalier än äldre vilket gör ventilationssystemet ännu viktigare i nyare fastigheter.
Miljöhälsoenkäten visar dessutom att personer med astma, allergi eller annan överkänslighet nästan dubbelt så ofta upplever luftkvaliteten som dålig jämfört med personer utan allergisjukdom. Det är också vanligare att boende i flerbostadshus upplever dålig luft än de som bor i småhus, något som kan hänga ihop med både urban luftkvalitet och fastighetens konstruktion.
Studier pekar på att både städfrekvens och ventilationssystemets utformning har stor betydelse för halterna av luftföroreningar, allergener och smittämnen inomhus, inte minst i skolor där många barn vistas under stora delar av dagen. Rätt dimensionerad, väl injusterad och regelbundet rengjord ventilation kan bidra till att sänka nivåerna av fukt, partiklar och kemikalier i luften och därmed minska risken för besvär.
Sammantaget visar utvecklingen att ventilation inte bara är en teknisk fråga utan en central del av folkhälsoarbetet. För fastighetsägare, skolhuvudmän och andra som ansvarar för lokaler innebär det ett tydligt ansvar: att se till att ventilationssystemet är anpassat efter hur fastigheterna faktiskt används. Samt att de sköts, kontrolleras och uppgraderas i takt med att kraven på en hälsosam inomhusmiljö ökar.
